PÄ webben idag föreligger problem dÀr essentiell information inte finns tillgÀnglig för alla mÀnniskor. Detta innebÀr bland annat ett demokratiskt problem eftersom information i allt större grad distribueras pÄ detta sÀtt. Bristen pÄ tillgÀnglighet Àr sÄ tillvida ett vÀxande problem och nÄgot som man frÄn styrande delar av samhÀllet adresserat. Offentliga webbplatser i Sverige Àr tÀnkta att följa de riktlinjer som W3C tagit fram, under namnet WCAG och efter vilka man utformat en svensk version av under namnet VÀgledningen för 24-timmarswebben.VÄr uppsats visar att trots dessa dokument Àr efterlevnaden av riktlinjer fortfarande lÄg, Àven inom offentlig sektor. VÄr undersökning har gÄtt ut pÄ att genom intervjuer av webbutvecklare se pÄ sambanden mellan kunskap om, motivation till och efterlevnaden av dessa riktlinjer.

FrÄgan om en tillgÀnglig hemsida har fÄtt en allt större betydelse i offentliga verksamheter. Genom att följa riktlinjerna i VÀgledningen 24-timmarswebben, utgiven av Verva (Verket För Förvaltningsutveckling), kan man fÄ en tillgÀnglig hemsida. En rapport frÄn FunkaNu som gjordes 2006 visade att Osby kommuns hemsida hade tillgÀnglighetsproblem och kommunen bestÀmde sig för att förbÀttra tillgÀngligheten. Ett första steg i detta arbete var att uppgradera till ny version av sitt publiceringssystem och att utbilda webbredaktörerna i webbtillgÀnglighet. Vilket resultat har dessa satsningar gett? Syftet med denna rapport Àr att undersöka i vilken omfattning Osby kommuns hemsida följer riktlinjerna i VÀgledningen 24-timmarswebben och dÀrigenom se hur tillgÀnglig Osby kommuns hemsida Àr.

FrÄgan om en tillgÀnglig hemsida har fÄtt en allt större betydelse i offentliga verksamheter. Genom att följa riktlinjerna i VÀgledningen 24-timmarswebben, utgiven av Verva (Verket För Förvaltningsutveckling), kan man fÄ en tillgÀnglig hemsida. En rapport frÄn FunkaNu som gjordes 2006 visade att Osby kommuns hemsida hade tillgÀnglighetsproblem och kommunen bestÀmde sig för att förbÀttra tillgÀngligheten. Ett första steg i detta arbete var att uppgradera till ny version av sitt publiceringssystem och att utbilda webbredaktörerna i webbtillgÀnglighet. Vilket resultat har dessa satsningar gett? Syftet med denna rapport Àr att undersöka i vilken omfattning Osby kommuns hemsida följer riktlinjerna i VÀgledningen 24-timmarswebben och dÀrigenom se hur tillgÀnglig Osby kommuns hemsida Àr.

Syfte: Uppsatsen ?mnar att unders?ka om det nuvarande ramverket f?r redovisning av kryptotillg?ngar ?r f?renlig med m?let om att uppn? j?mf?rbarhet i redovisningen mellan olika f?retag. Genom att studera hur olika f?retag integrerar kryptotillg?ngar i sin redovisning och unders?ka om det f?rekommer redovisningsm?ssiga skillnader som kan p?verka intressenters m?jlighet till j?mf?rande analyser avser denna studie att bidra till den p?g?ende diskussionen om utformningen av redovisningspraxis f?r kryptotillg?ngar. Metod: Studien ?r baserad p? en kvalitativ unders?kning med en explorativ forskningsansats. Det empiriska materialet i studien best?r av ?rsredovisningar fr?n nio olika bolag med exponering mot kryptotillg?ngar som f?ljer IFRS eller K3 i sin koncernredovisning. Datamaterialet har analyserats med hj?lp av relevant normgivning inom IFRS respektive K3 samt tv? institutionella teorier, propriet?ra kostnadsteorin och agentteorin. Resultat och slutsats: Studien visar att det f?rekommer klassificeringar av kryptovalutor som avviker fr?n den befintliga utgivna v?gledningen f?r dessa tillg?ngar. Dessutom framkommer det att samma kryptovaluta v?rderas med anv?ndning av fyra olika v?rderingsmetoder.

Landstinget Dalarna har en webbplats som Àr tre Är gammal och som nu ska vidareutvecklas till det bÀttre och anpassas efter de behov och önskemÄl som besökarna har pÄ webbplatsen samt efter 24-timmarswebbens riktlinjer. DÀrför fick vi i uppdrag av landstinget att ta reda pÄ vad besökarna har för krav pÄ information och vad de anser om webbplatsen. Uppdraget var ocksÄ att ta reda pÄ vilka mÄlgrupperna Àr, vilken den "typiske" surfaren Àr samt att titta pÄ vad konkurrenterna, andra landsting, har pÄ sina webbplatser.I detta examensarbete har vi gjort en förÀndringsanalys, en mÄlgruppsanalys och en konkurrentanalys. För att fÄ veta vad besökarna anser om webbplatsen, vad de har för behov och önskemÄl samt för att fÄ veta vilka besökarna Àr gjordes ett webbformulÀr som lade ut pÄ webbplatsen. Vi gjorde Àven enkÀter som delades ut och utförde intervjuer.Som resultat av vÄrt examensarbete har vi kommit fram till att besökare har stora krav pÄ en webbplats.

Internet Àr idag en av de största informationskÀllorna som anvÀnds av en stor del av befolkningen. För att göra webbplatser tillgÀngliga för personer med funktionsnedsÀttningar Àr det viktigt att man som webbutvecklare Àr medveten om hur internet anvÀnds av dessa grupper, vilka tekniska hjÀlpmedel de kan anvÀnda sig av och vilka problem som finns. En webbutvecklare som besitter dessa kunskaper kan anpassa design och kod som ökar tillgÀngligheten.I denna studie har vi genom en enkÀtundersökning tagit reda pÄ hur Sveriges universitet och högskolor arbetar för att öka tillgÀngligheten pÄ sin webbplats. Vi har ocksÄ utfört en kodkontroll av förstasidan pÄ alla lÀrosÀtens webbplatser för att se om koden uppfyller kraven pÄ tillgÀnglighet.Resultatet pÄ undersökningen Àr analyserat utifrÄn riktlinjerna inom WCAG 2.0 vilket ger en tydlig bild över hur de olika lÀrosÀtena har tillgÀnglighetsanpassat sina webbplatser. Genom undersökningen har vi funnit att de flesta universiteten och högskolorna arbetar för att öka tillgÀngligheten genom att jobba efter riktlinjer och rekommendationer, men det finns Àven brister som kan förbÀttras..

MÄlet med detta arbete Àr att bÀttre förstÄ hur riktlinjer ska skapas och anvÀndas. UtgÄngspunkten har varit att media uppmÀrksammat ett flertal incidenter dÀr frÀmmande mÀnniskor tog oönskad kontakt med olika förskolor i KarlskronaomrÄdet. Författarna ville dÄ se över hur kommunen arbetade med frÄgor om yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att bÀttre försöka fÄ förstÄelse för riktlinjer och dess anvÀndning dÄ kommunen vid arbetets start saknade riktlinjer för yttre hot av denna typ. Metoden som anvÀnts Àr av kvalitativ art i form av intervjuer med nÄgra sÀkerhetsansvariga för förskolor i andra svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer tillsammans med kompletterande material frÄn generella tillvÀgagÄngssÀtt för identifikation och analys av sÀkerhetsproblem resulterade i ett förslag pÄ arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en pÄminnelse om att se över befintliga riktlinjer för yttre hot..

MÄlet med detta arbete Àr att bÀttre förstÄ hur riktlinjer ska skapas och anvÀndas. UtgÄngspunkten har varit att media uppmÀrksammat ett flertal incidenter dÀr frÀmmande mÀnniskor tog oönskad kontakt med olika förskolor i KarlskronaomrÄdet. Författarna ville dÄ se över hur kommunen arbetade med frÄgor om yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att bÀttre försöka fÄ förstÄelse för riktlinjer och dess anvÀndning dÄ kommunen vid arbetets start saknade riktlinjer för yttre hot av denna typ. Metoden som anvÀnts Àr av kvalitativ art i form av intervjuer med nÄgra sÀkerhetsansvariga för förskolor i andra svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer tillsammans med kompletterande material frÄn generella tillvÀgagÄngssÀtt för identifikation och analys av sÀkerhetsproblem resulterade i ett förslag pÄ arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en pÄminnelse om att se över befintliga riktlinjer för yttre hot..

Politikerna i kommunen Àr de som har ansvaret för hur Àldre- och handikappomsorgen ser ut. Det Àr politikerna tillsammans med tjÀnstemÀnnen som tar fram riktlinjer och rutiner som handlÀggarna ska arbeta efter. Forskning visar att riktlinjerna blir mer och mer styrande och klientens behov blir Äsidosatt. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns skillnad i hur kommunala riktlinjer styr olika handlÀggares bedömning. Hypotesen Àr att handikappkonsulenter styrs mindre av riktlinjer Àn bistÄndshandlÀggarna. Uppsatsen bygger pÄ en enkÀtundersökning bland 50 handlÀggare inom Àldre- och handikappomsorgen i Norrbotten, VÀsterbotten, VÀsternorrland och JÀmtland. Resultatet visade att det finns en skillnad bland handlÀggarna, och handlÀggarna inom handikappomsorgen styrs mindre av riktlinjer, skillnaden Àr dock liten. .

Audionomprogrammet.

Uppsatsen Àr en innehÄllsanalys av 16 kommuners riktlinjer för vÄrd och Àldreomsorg. Syftet Àr att undersöka hur kommunerna formulerar sina riktlinjer samt om dessa stÀmmer överens med SocialtjÀnstlagen. Vidare undersöker uppsatsen variationen dessa riktlinjer emellan och försöker ge förklaringar utifrÄn teorier om hur politiska organisationer styrs och hur man skapar legitimitet i myndighetsutövning. En ytterligare förklaringsmodell erbjuds i form av ett förÀndrat ledarskapsideal inom byrÄkratiska organisationer. Inriktningen pÄ uppsatsen Àr att undersöka vad riktlinjerna i sig anger och sedan sÀtta detta i en kontext med tidigare forskning och teori.

MÄlet med detta arbete Àr att bÀttre förstÄ hur riktlinjer ska skapas och anvÀndas. UtgÄngspunkten har varit att media uppmÀrksammat ett flertal incidenter dÀr frÀmmande mÀnniskor tog oönskad kontakt med olika förskolor i KarlskronaomrÄdet. Författarna ville dÄ se över hur kommunen arbetade med frÄgor om yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att bÀttre försöka fÄ förstÄelse för riktlinjer och dess anvÀndning dÄ kommunen vid arbetets start saknade riktlinjer för yttre hot av denna typ. Metoden som anvÀnts Àr av kvalitativ art i form av intervjuer med nÄgra sÀkerhetsansvariga för förskolor i andra svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer tillsammans med kompletterande material frÄn generella tillvÀgagÄngssÀtt för identifikation och analys av sÀkerhetsproblem resulterade i ett förslag pÄ arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en pÄminnelse om att se över befintliga riktlinjer för yttre hot..

MÄlet med detta arbete Àr att bÀttre förstÄ hur riktlinjer ska skapas och anvÀndas. UtgÄngspunkten har varit att media uppmÀrksammat ett flertal incidenter dÀr frÀmmande mÀnniskor tog oönskad kontakt med olika förskolor i KarlskronaomrÄdet. Författarna ville dÄ se över hur kommunen arbetade med frÄgor om yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att bÀttre försöka fÄ förstÄelse för riktlinjer och dess anvÀndning dÄ kommunen vid arbetets start saknade riktlinjer för yttre hot av denna typ. Metoden som anvÀnts Àr av kvalitativ art i form av intervjuer med nÄgra sÀkerhetsansvariga för förskolor i andra svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer tillsammans med kompletterande material frÄn generella tillvÀgagÄngssÀtt för identifikation och analys av sÀkerhetsproblem resulterade i ett förslag pÄ arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en pÄminnelse om att se över befintliga riktlinjer för yttre hot..

Den hÀr studien avser att undersöka i vilken utstrÀckning befintliga riktlinjer för datorstött samarbete Àr tillÀmpbara för asynkrona, geografiskt distribuerade system i syfte om att minska det socio-tekniska glappet. Det Àr ett glapp mellan vad anvÀndare efterfrÄgar socialt och vad som Àr tekniskt möjligt att stödja, dÀr medvetenhet om andra anvÀndare Àr en central utmaning som pÄvisar ett glapp. Som praktiskt fall studeras Intercopy.net som Àr ett system för dokumenthantering via Internet. Resultaten visar att det verkar finnas fÄ riktlinjer specifikt avsedda för asynkrona, distribuerade system och de som avser datorstött samarbete generellt kan vara svÄra att tillÀmpa. Riktlinjer för enskilda anvÀndare och för datorstött samarbete kan dÀrför med fördel kombineras vid utveckling och utvÀrdering av datorstött samarbete för att öka anvÀndbarheten pÄ individ- och gruppnivÄ.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att god och sÀker vÄrd inte kan upprÀtthÄllas nÀr riktlinjer inte följs. I sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete ingÄr olika omvÄrdnadsÄtgÀrder sÄsom katetersÀttning, blodprovstagning och omvÄrdnad av perifer venkateter (PVK). Hur dessa omvÄrdnadsÄtgÀrder ska utföras finns utförligt reglerat i lagar och riktlinjer. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att identifiera faktorer som pÄverkar hur sjuksköterskan följer riktlinjer för omvÄrdnad av perifer venkateter (PVK). Metod: Litteraturstudien gjordes med inspiration av Polit och Hunglers (1999) metod, dÀr ett flödesschema anvÀndes som stöd.